Lyckat avstamp för satsning på modersmål

–Modersmålet är en stor fråga för alla våra organisationer, förklarar Azra Jelacic, ordförande för Bosnien-Hercegovinas Riksförbund BHRF och den som samordnat förberedelserna för konferensen. Vi har börjat fundera på vad som händer nu, 20-25 år efter att vi kom till Sverige. Många i den nya generationen kan inte modersmålet, och våra organisationer har svårt att få nya medlemmar.

Förutom den osäkerhet det skapar hos de unga själva kan det medföra att de inte kan prata med sina mor- och farföräldrar.

– Äldre människor tappar inte sällan sitt andraspråk, som de lärt sig i vuxen ålder. Men de tappar inte sitt första språk. Att arbeta med språket för andra generationens invandrare är något som gagnar både föräldrar och barn, och samhället. Det är avgörande för att barnen ska bli trygga i sin identitet, säger Azra Jelacic.

På NBV har vi 20 medlemsorganisationer vara fyra av dessa har bosniska bakgrund, utöver dem är det ytterligare några som är samarbetsorganisationer.

– Modersmålet förenar dem, och den här satsningen kan ge samarbete även i andra frågor, säger Stefan Lahall, verksamhetsstrateg på NBVs Förbundskansli. Det kan ge ringar på vattnet i Bosnien också, och i andra länder där det bor bosnier.

Frågan om en satsning på modersmålet har varit på tapeten länge inom NBV och de bosniska organisationerna, men det har tagit lite tid innan den landat. Men en ny bok från Institutet för språk och folkminnen i Sarajevo gav en välkommen öppning.

– De har gett ut en ny grammatik för bosnier, kroater och serber som bor i andra länder, berättar Azra Jelacic. Den blev en utgångspunkt för oss att göra något tillsammans, och den kommer vi att kunna använda i det fortsatta arbetet.

Programmet utarbetades av de fyra organisationerna tillsammans med NBV.

– Jag är så otroligt tacksam för det förtroende och det stöd vi fick, säger Azra Jelacic. Syftet var att väcka frågan om modersmålets betydelse och få igång en så bred diskussion som möjligt. Fokus låg på unga föräldrar, för vi måste få dem att förstå hur viktigt det är att barnen får lära sig sitt modersmål.

I konferensen deltog ett 60-tal personer från 25 olika organisationer och institutioner, bland dem Bosniens ambassadörer i Sverige och Danmark och representanter för tre bosniska ministerier. Bland de medverkande fanns två forskare från Stockholms universitet, Natalia Gonuza och Christine Hedman, som har studerat betydelsen av modersmålet och kunde ge exempel från forskning inom andra språkgrupper.

– Det blev en mycket lyckad konferens, konstaterar Stefan Lahall. Alla var engagerade i frågorna, och det blev fina diskussioner som blev brobyggare mellan de olika organisationerna.

– Mycket inspirerande, sammanfattar Azra Jelacic. Alla var nöjda, mest nöjd var jag.

Konferensen var ett avstamp för ett arbete som ska pågå i några år.

– NBV stöttar det fortsatta arbetet och vi kommer att finnas med på olika sätt. Organisationerna jobbar nu nationellt för att implementera studiecirklar runt projektet, säger Stefan Lahall.

– Vi hoppas komma igång så snart som möjligt med aktiviteter på flera nivåer, säger Azra Jelacic. Alla som var med kan göra något, starta studiecirklar, bilda grupper med unga föräldrar och så vidare. Samtidigt kan vi ge tips till skolor om litteratur och annat material för modersmålsundervisning.