Unga nyktra bygger nätverk hos NBV

– Vi vill skapa mötesplatser för ungdomsorganisationer, förklarar Carina Sommarström, verksamhetsstrateg på NBV:s förbundskansli. Därför bjöd vi in både medlemsorganisationer och nära samarbetspartners till den här konferensen om Unga nyktra.

Deltagarna har nykterheten gemensamt, men de kommer från organisationer med olika bakgrund, dels nykterhetsorganisationer, dels organisationer som har en annan huvudsaklig inriktning, men där nykterheten tas för given.

– Det blev en mötesplats, där vi kunde reflektera och bygga nätverk, säger Carina Sommarström.

På uppdrag av NBV har Ungdomsbarometern gjort en målgruppsanalys för att ta reda på vad de unga nyktra har gemensamt och hur de skiljer sig från andra ungdomsgrupper.

– 10 procent av de unga mellan 15 och 24 år identifierar sig som nykterister, berättar Anton Landehag, Ungdomsbarometerns expert på politik och identitet, som medverkade vid konferensen.

De som identifierar sig som nykterister finns inom ett flertal olika grupper. Men de har en del gemensamma nämnare. Anton Landehag lyfter fram två tydliga skillnader mellan dem som identifierar sig som nykterister och andra ungdomar.

– Mest påtagligt är att den sociala faktorn är viktigare för deras engagemang än för andra engagerade grupper. En annan tydlig skillnad är att de nyktra har mer ideella drivkrafter.

Analysen visar också att de som identifierar sig som nykterister i större utsträckning än andra ungdomar är miljövänner, ”gamers”, feminister och datanördar. En större andel anger också att de är religiösa.

Vid konferensen medverkade också Peter Larm, forskare som är verksam bland annat vid CAN, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Peter Larm håller på med en studie om varför allt fler unga inte dricker alkohol. Den är inte publicerad än, och därför vill han inte avslöja några siffror eller andra detaljer. Men några slutsatser delar han gärna med sig av.

– Vi har undersökt flera olika saker och bland annat tittat på de förklaringar som brukar anges till att unga inte dricker alkohol, förklarar han. Några stämmer, andra inte. En sådan vanlig förklaring är att unga umgås mycket via sociala medier i stället för att träffas fysiskt och därför inte dricker lika mycket som tidigare. Men vi ser inte att det skulle vara någon förklaring.

Att många unga spelar dataspel både vardagar och helger påverkar däremot deras drickande enligt Peter Larms studie.

– Bland dem som spelar dataspel är det en större andel som inte dricker. Men det har liten effekt och kan inte förklara hela minskningen. Att fler unga använder narkotika i stället för att dricka alkohol har vi däremot inte hittat något belägg för.

Studien visar tydligt att det ger hälsovinster att inte dricka alkohol.

– Vi har jämfört levnadsvanor, skolprestationer, familjerelationer och olika former av psykisk ohälsa hos unga som dricker och unga som inte dricker. Och det visar sig att de som inte dricker mår bättre, presterar bättre i skolan, har mindre psykisk ohälsa och mindre destruktivitet.

Den första delen av studien lämnas inom kort för publicering i vetenskapliga tidskrifter. Resultaten ska också presenteras i en populärvetenskaplig skrift, som Peter Larm hoppas kan vara mer praktiskt användbar. Studien fortsätter sedan, och då ska Peter Larm och hans kollegor bland annat undersöka vad föräldrarnas attityder till barns drickande och lokalt förebyggande arbete betyder för den nedåtgående trenden. Ett syfte med konferensen var också att skapa kontakt och utbyte mellan de deltagande organisationerna. Erik Wagner från Idealista förlag var processledare och såg till att deltagarna fick arbeta tillsammans och kunde börja bygga nätverk.

– Idag, när allt går så fort, är det viktigt att mötas och få tid för reflektion, säger Carina Sommarström. Det är en framtidsutmaning. Hos oss får man möta dem man annars inte träffar och känna sig stärkt/ för att kunna ta debatten.